Antonio de Oliveira Filho, mera känd som Careca, var en av brasiliens mest talangfulla spelare på det tidiga 80-talet. Hans kraftfulla skott med högern samt sin snabbhet gjorde honom till en livsfarlig målgörare. Han startade sin karriär i Guarini och skulle ha spelat för Brasilien i deras magiska VM-lag 1982 om hade han inte blivit skadad.

Efter VM-slutspelet i Spanien 1982 flyttade han till Sao Paulo och hade flera succèfyllda säsonger där. Han blev braisiliansk mästare 1986 genom att besegra sin gamla klubb, Guarini i finalen. VM-slutspelet i Mexiko skulle avgöras samma år, och Careca var bestämd på att inte missa det igen. Han spelade en nyckelroll i ännu ett fantasiskt "brasse" lag som skulle nå kvartsfinalerna och där bli utslagna av Franrike på straffar i en av de klassiska matcherna i fotbollshistorien. Personligen hade Careca ett fantasiskt VM och gjorde fem mål, endast englands Gary Lineker var bättre med sina 6 mål.

Careca blev snart frestad att spela för en topp klubb i europa och efter att ha spelat ytterligare en säsong med San Paulo, blev han 1987 lagkamrat med Diego Armando Maradona och sin landsman Alemao i Napoli, Italien. Careca var nu rankad som en av världens bästa målskyttar och med Napoli vann han flertalet trofeèr. Bland dessa kan nämnas, La Scudetto (Serie A mästare) och UEFA Cupen där Napoli besegrade Stuttgart med Careca som en av målskyttarna.

Efter sex år i Napolis tröja flyttade han 1993 till Japan som en av de utländska stjärnor som skulle sätta färg på den japanska ligan. Efter att ha spenderat tre år i Asien flyttade den då 33 år gamle Careca 1997 hem till Brasilien. Han var nästan 40 år då han la fotbollsskorna på hyllan efter att ha spelat i de lägre divisionerna under ett par år.