Zico eller Artur Antunes Coimbra som han egentligen heter föddes i Rio 1953 och var den yngsta av fem fotbollsspelande bröder. 1973 gjorde han sin debut i ligan med Flamengo och landslagsdebuten skedde 1976 mot Uruguay. På de två första säsongerna gjorde Zico över 100 mål och blev vald till "Årets Spelare i Sydamerika" 1977 (samt 1981 och 1982).

I VM 1978 drabbades han av små skador och var dessutom missnöjd med förbundskaptenen Claudio Coutinhos defensiva spelsystem. Hursomhelst, 1982 återvände Brasilien till det mer offensiva spelet vilket passade Zicos tempoväxlingar, kroppsrörelser och de dynamiska skotten. I och med hans "hat-trick" mot Bolivia var "brassarna" kvalificerade till VM i Spanien samma år. Året därpå (1983), efter 650 mål och fyra brasilianska mästerskapsmedaljer blev Zico köpt av italienska klubben Udinese för £2.500.000 (c:a 3.6 miljoner SEK). Sommaren 1985 återvände han till Brasilien och Flamengo.

Vid VM 1986 i Mexiko deltog han i tre matcher, alla som inhoppare/avbytare. Zicos sista match var kvartsfinalen mot Frankrike när de brasilianska fansen skanderade och ropade efter han, tyvärr så, några minuter senare missade han en straff. Det var ett ledsamt och tråkigt slut för en av Brasiliens mest populära spelare genom alla tider. Efter 1 047 senior matcher, inkluderat 71 för Brasilien, så drog han sig slutligen tillbaka 1990. Senare antog Zico jobbet som Sport Minister för sitt hemland.